Vi är räddningstjänsten i kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Vårt uppdrag är att förebygga olyckor i samhället och att snabbt och effektivt genomföra räddningsinsatser.
För ett par månader sedan skrev jag en artikel till en artikelserie för Kunskapsplattform Ledning (MSB). Idag har den publicerats. Artikeln fokuserar på operativa ledare i framtidens ledningssystem och jag försöker presentera mina tankar och ideér om vad jag tror kommer vara viktigt i framtiden. Artikeln återfinns här.
Ida Texell
operativ chef/stf räddningschef
Idag har fem nya brand- och säkerhetsvärdar börjat sitt nya förebyggande arbete i Räddningstjänsten Syd. Alla fem har genomgått 10 månaders lärlingsutbildning och fått utbildning och erfarenheter av räddningstjänstens samtliga arbetsområden. Samtliga har också deltagit i en högskolekurs som har handlat om interkulturell kommunikation, arbete med barn och unga och community work.
Väl rustade så får man nu ge sig i kast med det socialt förebyggande arbete som redan bedrivs inom Räddningstjänsten Syd av våra brand- och säkerhetsvärdar. De kommer att bli ett gott stöd i de sommaraktiviteter som är planerade för barn- och ungdomar. Redan imorgon går man på sina första hembesök med sina handledare. Det är glädjande för oss att kunna ge ungdomarna möjlighet till arbetslivserfarenhet och få tillfälle att praktisera sina kunskaper från Lärlingsutbildningen.
Det har gått fort. De första brand- och säkerhetsvärdar anställdes 2009 efter ESF-projektet, en integrerad räddningstjänst. Det är en ny kompetens som har växt fram under några år och är en del av räddningstjänstens förebyggande arbete och med fokus på medborgarnas kunskap och trygghet.
Arbetsförmedlingen har varit en mycket bra samarbetspartner, man har varit serviceinriktad för att åstadkomma dessa anställningar. Det är positivt att se en myndighet som så många har synpunkter på agera serviceinriktat och med ungdomarnas och arbetsgivarens bästa för ögonen.
Gunilla Jansson
utvecklingsledare
Absolut kan skatteverket ge inspiration till andra myndigheter/organisationer. Tillsammans med kollegor från andra räddningstjänster, Södertörn, Attunda, Norrtälje, MSB och polisen i Stockholm hörde jag ett föredrag om skatteverkets resa från myndighetskultur till kundorienterad kultur.
Anders Stridh , ansvarig för bemötandefrågor från skatteverket berättade om deras förändringsresa.
En intressant resa om hur man 2012 blev Sveriges modernaste myndighet. Man har gått från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet. Bemötande och service har förbättrats, kulturen har blivit en annan inom skatteverket.
Det grundläggande synsättet för skatteverket är att skattebetalare har en vilja att göra rätt för sig, det ändrade myndighetens arbetssätt från en kontrollerande kultur till en hjälpande kultur.
Man har tillsammans med personalen tagit fram en kundmötesstrategi med principer för kundmöten. Till hjälp finns tio vägledande principer för kundmötet. Det mest grundläggande är enkelhet och en hjälpande inställning. Detta arbete har också förändrat den interna kulturen.
Kan vi omsätta detta inom räddningstjänsten? Kan vi förändra vår myndighetskultur så att fler gör rätt och att fler får stöd och därmed upplever ökad trygghet och säkerhet?
Sättet vi bemöter våra medborgare på är ju avgörande för resultatet, har man förstått, har vi väglett och gett enkla verktyg till våra medborgare? Får vi fler att agera och förstå så bidrar vi till ett säkrare samhälle, det borde vara svar nog. Är det kanske också så att vi 2020 inom räddningstjänsterna har en ansvarig för bemötandefrågor och att vi agerar utifrån en kundmötesstrategi?
Gunilla Jansson
utvecklingsledare
I november 2012 beslutade MSB om ett nytt allmänt råd för ledning. I rådet återfinns formuleringen: ”Kommunen bör ha, eller kunna få tillgång till, förmåga till ledning för att hantera flera räddningsinsatser samtidigt. Kommunerna bör samarbeta för att tillgängliga räddningsresurser hanteras på ett sådant sätt att såväl kortsiktiga som långsiktiga behov och krav tillfredsställs.”
Jag konstaterar att vi inom område syd går från ord till handling i just denna fråga. Sedan 2011 har det förts diskussioner mellan räddningscheferna inom område syd inom Skåne med syftet att finna nya effektiva lösningar avseende systemledning och insatsledning. Diskussionerna resulterade i ett beslut 6/12 2012 och idag ser jag utfallet av vårt arbete.
Idag är en historisk dag, för från och med idag 2/4 2013 fördjupas ledningsarbetet inom delar av område syd. Under våren 2013 har flera förberedelser och utbildningar genomförts för att kunna realisera samarbetet. Samarbetet går ut på att RC Syd (räddningscentralen placerad vid SOS) levererar systemledning till samarbetspartners inom område syd. RC Syd är ett räddningstjänstsamarbete mellan SÖRF (Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla, Ystad), Trelleborg (Trelleborg, Vellinge, Skurup), LoS (Lomma, Staffanstorp) och RSYD (Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund, Malmö). RC Syds område innehåller 14 kommuner med drygt 700 000 invånare. Med gemensam systemledning ska samarbetet säkerställa att effektivaste möjliga räddningsinsatser genomförs. Det är mycket tillfredsställande. Utöver detta kommer Rsyd från och med idag att leverera nivå 3 ledning till SÖRF. Med detta menas att vi den stor insats inom SÖRFs område kommer Rsyds yttre befäl att vara insatschef och leda insatsen.
Jag är helt övertygad om att detta är rätt väg att gå och jag vill tacka alla för gott arbete! Bra jobbat.
Ida Texell
operativ chef/stf räddningschef
Förra veckan genomförde En brandstation för alla och Räddningstjänsten Syd två seminarier för chefer/styrkeledare/fackliga företrädare och medarbetare om ”The Drip” tillsammans med Dave Baigent. Totalt deltog 60 personer.
The Drip står för de kontinuerliga, ständiga, ifrågasättande och kränkande handlingar eller uttalanden som drabbar kvinnor inom räddningstjänsten. Det utgår från Dave Baigents forskning om kvinnliga brandmän i England, där han har följt kvinnliga brandmän under längre tid och studerat deras arbetssituationer på brandstationer. Nu har vi i Räddningstjänsten Syd tagit the drip till oss, vi kan nu sätta ord på det som förekommer och arbeta för att motverka the drip.
The Drip förekommer givetvis på andra arbetsplatser där det finns underrepresenterade grupper. Många kvinnor i näringslivet och i styrelser vittnar också om den ”ständiga” granskningen av kvinnors kompetens och beteende eller de härskartekniker som praktiseras.
Vi är inte unika i Räddningstjänsten Syd, men jag tror vi är unika på det sätt vi hanterar frågan och att vi ger förutsättningar till organisationen, till ledaren av skiftet, till verksamhetschefer och fackliga företrädare att hantera the drip i det dagliga arbetet när det förekommer. Nu har man fått strategier och främjandefaktorer att arbeta med i arbetslaget, på distriktet.
Vi har under dessa dagar fått belyst att the drip förekommer också hos oss. Det är ett faktum och helt oacceptabelt för en arbetsplats 2013 med mål att bli En räddningstjänst för alla.
Nu ska vi klokt och ansvarsfullt hantera the drip. Det är dags att ta arbetet vidare till att verkligen få en arbetsplats fri från kränkningar och diskrimineringar, en arbetsplats med aktiv nolltolerans. Vi har fått kunskap, metoder och tekniker. Nu gäller att göra, men det kanske är så enkelt som Dave Baigent säger ”You know what to do”.
Gunilla Jansson
utvecklingsledare
Tags: dave bagient, en brandstation för alla, jämställdhet, räddningstjänsten syd, the drip
MSB har arrangerat dialogdagar under två dagar för att tillsammans med representanter från räddningstjänsterna diskutera vad som är en effektiv räddningsinsats. Vad karaktäriserar en effektiv räddningsinsats? Jag konstaterar att det inte finns någon gemensam nationell definition. Detta behöver MSB och räddningstjänsterna verka för att ta fram. Vi behöver ha en gemensam princip att utgå ifrån och därefter utbilda efter. Vidare behöver vi lyfta perspektivet till att omfatta insatser som helhet. De fyra kriterierna enligt LSO ramar förvisso fint in vårt uppdrag men jag anser att vi behöver se vår åtgärdsproduktion i en helhet och inte enbart räddningsinsatser. I detta sammanhang behöver vi fokusera på vad som är bra kvalitet. MSB vill gärna se det som att en effektiv insats karaktäriseras av att:
- Åtgärderna som genomförs bryter tidigt olycksförloppet
- Efter att räddningstjänsten kommer till platsen så ska olyckan inte förvärras
- Arbetsmiljön ska vara säker för personalen
- Insatsen ska genomföras med bra kvalitet
Diskussionerna var bra och fokuserade mycket på metod, teknik, kompetenssäkring och uppföljning. Men nu måste vi gå från ord till handling! Att diskutera är bra men att våga ta beslut för att komma vidare är bättre. Vi behöver även lyfta in vårt sätt att hantera ledning. Jag anser att ledningsförmågan avgörande för systemets framgång och att den avgör hur vi optimerar vår insatsförmåga. Med detta menar jag att metod och teknik i all ära, men har vi inte rätt beslutsfattare så anpassas inte rätt metod och teknik vid varje given situation.
Jag ser det dock som mycket positivt att MSB förstår att landet verkligen behöver ett kraftfullare fokus på metod och teknik vid insatser och att MSB vill ta initiativ. Initiativet är mycket välkommet! Kan MSB och räddningstjänsterna tillsammans fokusera på hur vi hanterar och effektiviserar arbetet vid bränder i byggnader så kommer vi långt i metod och teknikfrågan, för jag anser att det är här vår utvecklingspotential för framtiden ligger.
Ida Texell
operativ chef
Om Nordred och vårt samarbete med Danmark
Ramavtalet för räddningstjänst mellan de nordiska länderna trädde i kraft 1989. På nordred.org återfinns följande sammanfattning ”Avtalet handlar om ett samarbete över landsgränserna med hänsyn till olyckstillfällen eller vid risk för detta, för att förhindra eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Genom avtalet förpliktigar sig de nordiska länderna till att i samband med en olycka eller vid överhängande risk för en sådan, i möjlig omfattning hjälpa, med hänsyn till de i avtalet fastställda bestämmelserna. Avtalet innehåller bestämmelser, som reglerar en rad förhållanden i samband med biståndsbidrag över landsgränserna, t.ex. ledningsansvar, eliminering av import- och exporthinder, tillåtelse att använda räddningsmateriel och så vidare, hålla nere omkostnader och ersättningsansvar.
Avtalets artikel 6 innehåller bestämmelser om staternas förpliktelser:
• Informera om lagstiftning och organisation av räddningstjänsten i de olika länderna,
• Medverka till utvecklingen av samarbetet på området,
• Hålla direkta inbördes kontakter om den praktiska tillämpningen av avtalet, och hålla möten när sådana anses ändamålsenliga.”
Idag har vi haft just ett sådant möte för att hitta bättre tillämpningar mellan Danmark och Sverige. Vi har under ett par år verkat för att skapa förutsättningar så att vi tillsammans inom Skåne och Danmark utveckla våra gemensamma förmågor så att de kan dra nytta av varandra vid en stor olycka. Det innebär att vid en större olycka i Skåne så kommer vi att kunna begära understöd och hjälp från danskarna för att bygga vår kapacitet (och vice versa). På Öresundsbron arbetar vi nära varandra för att hantera insatsen och den gångna tidens övningar har lärt oss mycket om vad vi behöver utveckla. Bland annat hur viktigt det är att våra ledningsorganisationer kan verka tillsammans. Jag förespråkar ett regionalt förhållningssätt för att bygga kapacitet. Vi kan bygga våra operativa system med stöd av varandra och därmed göra våra system effektivare. Det blir bättre för alla partners men det kräver ödmjukhet, respekt, nyfikenhet och handlingskraft.
Ida Texell
Operativ chef
Tags: nordred, räddningstjänst, samarbete
Hur används samhällets samlade resurser vid en större olycka på ett effektivt sätt? Vad kan göras för att stärka regionens förmåga att hantera olika olyckor och kriser? Dessa frågor har varit uppe under två dagar då MSB, Länsstyrelsen,
representanter från kommuner i Skåne, räddningstjänster, sjukvård, försvarsmakten och polis har träffats för att lägga grunden för ett nytt koncept som utvecklar länsstyrelserna och regionen. Inom Skåne län är vi inne i en utvecklingsprocess för att öka den regionala förmågan för hantering av allvarliga händelser. Jag ser frågan som mycket viktigt och kommer att delta i projektet som löper fram till 2014. Jag konstaterar att vi har kommit en bit på vägen men att vi har mycket kvar att lösa och utveckla.
Skulle jag få önska vad vi kommer fram till så är det att vi inom ett par månader har:
Jag tänker mig att vi kommer att fastställa och dokumentera ett övergripande ramverk för samverkansarenor/forum inom vilka planering, gemensamma analyser, gemensam lägesuppfattning, informationsdelning, åtgärdsprioritering och koordinerade beslut/agerande kan ske. Vi behöver enas om vilket koncept som vi skulle vilja arbeta efter. Som jag ser det är den stora utmaningen att skapa förutsättningar inom våra respektive organisationer för att kunna lösa uppgifter samtidigt som vi ser till en helhet.
Ansvarsprincipen anger nämligen att vi inte bara ska sköta vårt eget system under en kris utan vi är ansvariga för en helhet. Vi som åtgärdsaktörer i responssystemen är alltså ansvariga för att se till att helhetens resultat blir bra. Vi är därmed ansvariga för att åstadkomma en effektivare användning av samhällets samlade resurser. Det kommer att vara helt avgörande för vår
förmåga i framtiden.
Ida Texell
operativ chef
I förra veckan träffade jag kollegor i landet om jämställd service och som det heter jämställdhetsintegrering i räddningstjänsten. Har vi likvärdig service för kvinnor och män, flickor och pojkar, när det gäller vårt uppdrag och bemöter vi våra medborgare jämställt?
I projektet jämställdhetsintegrering inom Räddningstjänster, JIR, har vi ett etablerat nätverk där vi arbetar med att få fram metoder och modeller som ska ge effekter på vår service, både vid myndighetsarbete, utbildning och insatser. Vi har en tes om att Jämställd service ger färre olyckor.
Redan i mars kan du som har verksamhetssystemet Alarmos eller Core rapportera skadade eller drabbade fördelat på män och kvinnor. Könsuppdelad statistik är en av åtgärderna i projektet, en annan är att ta fram en modell/checklista för jämställd upphandling och en tredje är jämställd verksamhetsuppföljning med systemet MakEquality. Detta gör vi tillsammans med Östra Götaland, Söderntörn, Attunda, Norrtälje och Karlstadsregionen.
Tillsammans med Marie Trollvik från Sveriges Kommuner och Landsting besökte jag Räddningstjänsten i StorGöteborg där förbundsdirektören hade samlat sin samverkansgrupp kring mångfald och jämställdhet. Vi hade ett intressant möte kring SKL:s möjlighet att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering men också samtal om hur vi inom räddningstjänsten samarbetar och sprider våra erfarenheter av metoder, projekt mm. Jag hoppas vi får möjlighet till ett samarbete i frågan med ännu fler räddningstjänster.
Jag upplever att vi inom Räddningstjänsten Syd tar frågan om jämställd service på allvar och genom kunskap, nya metoder mm försöker utveckla och förändra så att vi på sikt kan ge jämställd service till både män och kvinnor likväl som vi som förändrar och utvecklar andra arbetsmetoder. Men jag upplever också att vi tillsammans med kollegor och andra myndigheter har möjlighet att utvecklas och skapa ännu bättre förutsättningar i Räddningstjänsten Syd. Samarbete med andra stärker oss och för oss framåt!
Gunilla Jansson
Utvecklingsledare
Tags: jämställd service, jämställdhetsintegrering, JIR, räddningstjänsten syd
Vi har sedan ett par år tillbaka konstaterat att vi behöver nyanser i hur vi framrycker i samband med larm/insatser. Under förra året har en arbetsgrupp utvecklat ett koncept för hur vi kan prioritera inkommande ärenden/samtal/larm. Sjukvården och polisen har under många år arbetat med att värdera ”bråttomhetsgraden” för olika inkommande ärenden och under året har arbetsgruppen inom Rsyd omvärldsbevakat, värderat och arbetat fram ett koncept som passar vår verksamhet.
Förslaget utgör Rsyds sätt att arbeta med prioriteringsnivåer för vårt responssystem i samband med att ett hjälpbehov uppstår. Utgångspunkten har varit att den som behöver vår hjälp snabbt och omgående ska få det. Vi ska alltid se till att närmsta resurs larmas i de fall då det finns ett behov av snabbt ingripande. Men i de fall då det inte är bråttom eller då det inte föreligger behov om snabbt ingripande så ska vi inte påkalla fri väg och tillämpa vad vi kallar ”utryckningskörning”. Vi ska inte utsätta vår personal eller tredje man för onödig utryckningskörning. Att påkalla fri väg och framföra tunga fordon kräver erfarenhet, omdöme och utbildning och i vårt kvalitetssystem arbetar vi systematiskt med fordonsutbildningar. Men vi har aldrig tidigare reglerat styrningen av vårt responssystem så tydligt. I denna vecka och under februari inför vi därför olika prioritetsnivåer och omsätter arbetssättet som arbetsgruppen föreslagit. Jag ser fram emot att vi skapar en tydligare verksamhetsstyrning och jag anser att vi blir effektivare.
Ida Texell
operativ chef
Senaste kommentarer